Ångestdiagnoser

Varför är vi rädda?

Rädslans funktion är att varna och skydda oss från sådant som kan göra oss illa. Rädslan fyller alltså en viktig roll i våra liv. Eftersom rädslan är en så väsentlig och primitiv kraft styr den våra liv i mer eller mindre hög grad.

Om man har ett reaktionssystem som aktiveras alltför lätt och i onödan kan man utveckla en ångestsjukdom. Det primitiva alarmsystemets reaktionsmönster med panik- och flyktbeteenden slår till fast det inte ska, som ett larm som falsklarmar. Att leva med ångest tar kraft och energi och gör det svårt att orka och klara av ett vanligt vardagsliv med arbete, familj, fritidsintessen och vänner. Ångestsjukdomar kan på så sätt innebära avsevärda funktionsnedsättningar.

Varför är en del mer rädda än andra?

Hos alla däggdjur är en del individer mer rädda än andra. Vårt genetiska arv påverkar alltså hur pass rädda vi kommer att vara under livet. Vissa individer föds med ett extra känsligt alarmsystem, medan det för andra är tvärtom. För oss människor gäller att ungefär 15% är födda med ökat anlag för rädsla, och omkring 30% är mer orädda än genomsnittet. En ”rädd” individ är känslig för negativa upplevelser och för vad andra tycker. Hon är ofta en smula hämmad, allvarlig, ordentlig och pessimistisk. En ”orädd” individ trivs med att ta risker. Hon bryr sig inte lika mycket om vad andra tycker, kan vara impulsiv och ibland aggressiv. Hon har också en mer optimistisk läggning.

Anledningen till att ”de rädda” individerna inte har gallrats bort under miljontals år av evolutionärt naturligt urval, är att det faktiskt finns vissa fördelar med ökad rädsla. De rädda löper mindre risk att skadas eller dödas. De utgör också utmärkta spejare som upptäcker alla faror och kan varna de andra. ”De rädda” är alltså viktiga för flockens överlevnad.

Människor som lider av ångestsyndrom bär ofta på en skam- eller skuldkänsla över detta. Kanske kan det vara en tröst att veta att evolutionen har sett en mening med oss, och att vår känslighet kan vara en medfödd egenskap som vi varken kan rå för eller behöver skämmas över!

Ungefär var tredje person kommer någon gång i livet att utveckla ett ångestsyndrom. 

Ångest, nedstämdhet, depressioner, fobier och annan psykisk ohälsa är väldigt vanligt. För den som drabbas känns det dock ofta som att man är ganska ensam om problemen. De skamkänslor och den tystnad som fortfarande råder kring psykisk ohälsa gör att många gör allt för att dölja problemen för omgivningen.

Det är viktigt att komma ihåg att det finns fungerande behandlingar och gott hopp om att kunna leva ett liv utan handikappande ångest. Även om det inte känns så när allt är som svårast.

Det finns dock inte en behandling som passar alla utan det kan ta tid att hitta en fungerande behandling. En kombination av läkemedel och psykoterapi – ofta kognitiv beteendeterapi – kan många gånger vara bra. Det är inte ovanligt att man måste prova olika läkemedel i samråd med en kunnig och engagerad läkare innan man hittar det som fungerar. På samma sätt kan det ta tid innan man får möjlighet eller hittar en psykoterapeut som det känns rätt med.

För tips om vad man kan tänka på när man söker psykoterapi kan vi rekommendera boken ”Jag tror jag måste prata med någon: en guide till terapi” av Jenny Rickardsson. Natur & Kultur (2014)

För den som inte vill eller har möjlighet att gå i psykoterapi kan terapi via nätet vara ett bra alternativ. Man kan också arbeta på egen hand med KBT-tekniker, med hjälp av en bra självhjälpsbok. Titta gärna i vår Boktipslista.

Ge inte upp om du inte hittar rätt läkare, psykoterapeut eller behandling direkt. För många krävs det en hel del envishet innan man hittar rätt i vården. Man måste också vara beredd på att man måste jobba med att utsätta sig för det som skrämmer. Undvikandebeteenden stärker ångesten men exponeringsträning försvagar den.

En hälsosam livsstil med sömn, bra mat, minskad stress och så vidare minskar sårbarheten. Fysisk träning och motion är bevisat effektivt mot ångest och nedstämdhet. Många kan också ha god hjälp av att lära sig någon form av avslappningsteknik.

Kom gärna till oss på ÅSS – vi kan stötta dig genom att dela med oss av våra erfarenheter hur man kan arbeta mot ångesten och för ett liv i frihet.

Paniksyndrom 

Panikångest kännetecknas av plötsliga anfall med snabbt stigande ångest, overklighetskänslor samt hjärtklappning, andningsbesvär, smärtor i bröstet, yrsel och andra kroppsliga symtom som svettning, illamående, klump i halsen, domningar. Ofta tror man att man ska svimma, dö, få en hjärtattack eller ”bli tokig”. Rädslan för nya attacker, ångest för ångesten, vidmakthåller problemen och kan innebära att livet begränsas och snävas in allt mer. Det är viktigt att komma ihåg att de kroppsliga reaktionerna vid en panikattack inte är farliga, även om upplevelsen kan vara oerhört skrämmande.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD av engelskans generalized anxiety disorder)

Den som har generaliserat ångestsyndrom oroar sig mer eller mindre hela tiden, för stort som smått. Man grubblar och tänker skrämmande katastroftankar där ”det värsta” framstår som ett realistiskt scenario. När ett problem är löst finns det tio nya att oroa sig för. Man blir rastlös, spänd, stresskänslig och irriterad. Sömnen påverkas och det uppstår ofta en mängd kroppsliga symptom som värk i kroppen, huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. När man lever med GAD tar det mycket kraft och man blir därför snabbt uttröttad. Det är inte ovanligt att man med tiden även blir nedstämd eller deprimerad, vilket inte är så konstigt med tanke på hur mycket kraft som ångesten tar och hur mycket den begränsar livet.

Social ångest

Social ångest kännetecknas av en ständig rädsla för att göra bort sig i sociala situationer. Tankarna är ofta mycket negativa och självkritiska. Man tänker att andra ser ned på en, tycker att man är ful, dum eller konstig eller att man inte duger något till. I själva verket underskattar man ofta sin egen förmåga och drar förhastade slutsatser om vad andra tycker. Innan en social situation oroar man sig, under själva sammankomsten har man svårt att vara närvarande eftersom man hela tiden bevakar vad man själv säger och gör och efteråt ältar man hur man uppförde sig och förstorar alla ”misstag”. Kroppsliga symptom är vanligt, som till exempel hjärtklappning, darrningar, svettning, svimningskänsla, muntorrhet, rodnad, diarré och yrsel. Skillnaden mot vanlig blyghet är att rädslan vid social ångest blir ett stort hinder för att man ska fungera normalt i sin vardag.

Läs mer:

Angestbroschyren

Stockholms läns landstings vardprogram vid angestsyndrom

Psykologiguiden om ångest

1177 Vårdguiden om panikångest

Psykologiguiden om panikångest

Vårdguiden 1177 om GAD

Psykologiguiden om GAD

Behandlingsmanual GAD

Vårdguiden 1177 om social ångest

Psykologiguiden om social ångest