Ångestsyndrom är väldigt vanligt. Andelen av befolkningen som under det senaste året haft något ångestsyndrom brukar uppskattas till mellan tolv och sjutton procent. Ungefär var fjärde person kommer någon gång i livet att få ett ångestsyndrom. Kvinnor drabbas oftare än män. Försök att hålla i minnet att det finns hjälp att få och att det går att bli bättre eller helt fri från ångesten! Även om det inte känns så när allt är som svårast.
Paniksyndrom (PÅ)
Ångest består av olika känslor, allt från ängslan och oro till rädsla och panik. Ångesten följs av kroppsliga symtom, som är tecken på överaktivitet i det sympatiska nervsystemet, till exempel andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående, klump i halsen, spända muskler, domningar och stickningar. Panikångest kännetecknas av plötsliga anfall med snabbt stigande ångest samt hjärtklappning, andningsbesvär, smärtor i bröstet, yrsel och andra kroppsliga symtom. En person som får sådana ångestanfall blir ofta rädd för att svimma, dö, förlora förståndet eller mista kontrollen. Ofta leder rädslan för nya attacker till att livet begränsas alltmer. De mest effektiva behandlingarna vid paniksyndrom är kognitiv beteendeterapi och behandling med så kallade antidepressiva läkemedel.
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Den som har diagnosen generaliserat ångestsyndrom är mer eller mindre konstant ängslig, osäker, okoncentrerad, rastlös, pessimistisk, spänd och stresskänslig. Han eller hon blir lätt uttröttad och är ofta lättretlig. Personen har ofta dålig sömn och oroar sig på ett överdrivet sätt för stort som smått. Ofta har man också olika kroppsliga symtom som spända muskler, huvudvärk, tandgnisslan, svettningar, darrningar, muntorrhet, yrsel och hjärtklappning. De mest effektiva behandlingarna vid generaliserat ångestsyndrom är kognitiv beteendeterapi och så kallade antidepressiva läkemedel.
Social fobi (SF)
Social fobi innebär att en person får ångest när han eller hon står i centrum för andra människors uppmärksamhet. Man är rädd för att bli granskad och förödmjukad genom att göra bort sig, så att det blir genant och pinsamt. Både kognitiv beteendeterapi och behandling med så kallade antidepressiva läkemedel har visat sig effektiva vid behandling av social fobi.
Om ångest
Paniksyndrom (PÅ)
Ångest består av olika känslor, allt från ängslan och oro till rädsla och panik. Ångesten följs av kroppsliga symtom, som är tecken på överaktivitet i det sympatiska nervsystemet, till exempel andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående, klump i halsen, spända muskler, domningar och stickningar. Panikångest kännetecknas av plötsliga anfall med snabbt stigande ångest samt hjärtklappning, andningsbesvär, smärtor i bröstet, yrsel och andra kroppsliga symtom. En person som får sådana ångestanfall blir ofta rädd för att svimma, dö, förlora förståndet eller mista kontrollen. Ofta leder rädslan för nya attacker till att livet begränsas alltmer. De mest effektiva behandlingarna vid paniksyndrom är kognitiv beteendeterapi och behandling med så kallade antidepressiva läkemedel.
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Den som har diagnosen generaliserat ångestsyndrom är mer eller mindre konstant ängslig, osäker, okoncentrerad, rastlös, pessimistisk, spänd och stresskänslig. Han eller hon blir lätt uttröttad och är ofta lättretlig. Personen har ofta dålig sömn och oroar sig på ett överdrivet sätt för stort som smått. Ofta har man också olika kroppsliga symtom som spända muskler, huvudvärk, tandgnisslan, svettningar, darrningar, muntorrhet, yrsel och hjärtklappning. De mest effektiva behandlingarna vid generaliserat ångestsyndrom är kognitiv beteendeterapi och så kallade antidepressiva läkemedel.
Social fobi (SF)
Social fobi innebär att en person får ångest när han eller hon står i centrum för andra människors uppmärksamhet. Man är rädd för att bli granskad och förödmjukad genom att göra bort sig, så att det blir genant och pinsamt. Både kognitiv beteendeterapi och behandling med så kallade antidepressiva läkemedel har visat sig effektiva vid behandling av social fobi.