Till dig som är ung

 

Det är svårt att definiera begreppet ångest. Men rent grundläggande är ångest en naturlig försvarsmekanism, vars syfte är att skydda individen. Ångesten har ett överlevnadsvärde.Ångest utlöser en reaktion som kallas för flight/fight, dvs att fly eller att stanna och kämpa mot den upplevda faran. Ångesten är alltså en naturlig reaktion på ett upplevt hot, yttre eller inre. Det kan finnas en reell fara eller en som inte är konkret. Exempel på det första kan vara en aggressiv hund, hot om sjukdom, arbetslöshet eller liknande. Det senare kan handla om inre föreställningar av olika slag, om ”inbillade” faror eller om mer abstrakta hot/risker som allmän oro för framtiden. Det finns vidare en flytande skala mellan oro, rädsla, skräck och panik. Var går egentligen gränsen för vad som kan kallas för ångest: känslomässigt, psykologiskt respektive medicinskt? Som framgår av meningen ovan, är ångest dessutom ett begrepp som förekommer i många olika sammanhang. Ofta används ordet slarvigt i vardagsspråket. Allmän rädsla kallas inte sällan för ångest. Men det finns en mycket starkare känsla, som är svår att föreställa sig om man inte upplevt den. Det är detta som egentligen motsvarar ordet ångest.

Ungdomen är en känslig fas i livet, då mycket sker både psykologiskt, biologiskt och socialt. Begreppet ”ungdom” är dessutom ett ganska nytt fenomen. Före mitten av förra seklet betraktades man som antingen barn eller vuxen. Ungdomen som begrepp var inte ”uppfunnen”. Men kring 1950 och framåt fick ungdomen en egen status; socialt, psykologiskt och vetenskapligt.

Är ångest hos ungdomar vanligare?

Sannolikt är det fler ungdomar som upplever ångest än vid exempelvis mitten av förra seklet. Tillvaron blir alltmer komplex och kraven tycks ständigt öka, vilket kanske i synnerhet avspeglar sig hos unga människor, som ännu inte hittat en bas i tillvaron. Ungdomen är en känslig fas i livet, präglad av en rad osäkerhetsfaktorer. Om samhället samtidigt ställer höga krav och den unge upplever osäkerhet och känner sig maktlös i högre eller lägre grad, blir ekvationen enkel. Höga krav i kombination med upplevelse av osäkerhet och tveksamhet om resurser att påverka den egna situationen, leder till frustration. Och frustration är en källa till oro och i förlängningen till ångest.

Vad händer när man får ångest?

Det beror givetvis på vilken form av ångest vi talar om här. Existentiell ångest leder till tankar och känslor av olika slag, som kräver reflektion och bearbetning, gärna i gemenskap med andra. Oro för framtiden är vanligt hos unga.

Förhoppningsvis kan denna leda till adekvat handling, som att man gör upp planer och bearbetar sin situation på olika sätt. Man skaffar utbildning/arbete, egen bostad och liknande. Men dessvärre är det inte sällsynt att så inte är fallet, alltså att ångesten tar sig destruktiva uttryck. Det är mycket sannolikt att ”ungdomsproblem” som missbruk, självskadebeteende, ätstörningar och liknande kan vara reaktioner på ångest.

Hur kan man slippa ångest?

Svaret är givetvis beroende av vilken sorts ångest det handlar om, och vad den har för orsaker. Grundläggande är att försöka hitta en balans i livet, där man tillfredsställer behov som mat, sömn, struktur på tillvaron, sysselsättning och gemenskap. Man bör undvika riskbeteende som bruk av droger (inkl alkohol) eller att utsätta sig för andra typer av faror och riskabelt/destruktivt beteende. Samhörighet med andra människor har visat sig ge ett starkt skydd mot ångest. Man får inte underskatta värdet av goda relationer till familj, släkt, vänner, studiekamrater eller liknande. Fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil är också väsentligt.

Om man fastnat i svår ångest skall man aldrig tveka att söka hjälp, personlig eller professionell. Ångest är mycket vanligt, och det finns hjälp att få. Om man behöver vård är det bra att börja hos ungdomsmottagningen eller sin vårdcentral. Men det går även bra att söka sig direkt till den öppna psykiatrin. Om någon i din närhet lider av ångest, kan det ofta räcka med att bara finnas till hands som ett allmänt stöd. Men du kan även hjälpa den ångestdrabbade med samtal, fysisk kontakt eller tips och råd av olika slag. Slutligen kan du bidra genom att vägleda din vän/släkting till att söka hjälp, om detta skulle behövas.

För dig som är ung finns BRIS, som du alltid kan vända dig till när du behöver prata med någon.

Kontakta BRIS

Informationsvideo om BRIS