Depression

Nedstämdhet och depression

Ofta får man höra att någon känner sig deppig. Ordet depression har letat sig in i vårt vardagsspråk, och nedstämda känner vi oss förstås alla då och då. Nedstämdhet är egentligen inget konstigt eller onaturligt. Men när nedstämdheten ständigt präglar våra liv och hindrar oss i vår vardag är det något mer än en enstaka dålig dag eller en enskild usel vecka. Då är vi deprimerade. Det är viktigt att veta att depression är ett behandlingsbart tillstånd. Det finns hjälp att få.

Symptomen kan bestå av nedstämdhet, svårighet att ta initiativ, lättirriterad, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, ångest, minskat känslomässigt engagemang, skuldkänslor och hopplöshet. Att ha en depression kan innebära att allt känns tungt, minsta sak man ska göra känns som att bestiga ett berg. Man får ångest och blir känslig för allt, inte minst kritik. Tankarna snurrar kring hur hemskt allt är, hur värdelös man är och hur misslyckat ens liv är. Man har ingen lust att äta och att laga mat är alldeles för jobbigt. Sömnen fungerar inte heller och man orkar inte motionera. Man drar sig undan familj och vänner. Eftersom man inte längre orkar göra sådant som man brukar göra får man allt mindre stimulans, livet blir händelsefattigt och tomt och man får allt mer tid över för att grubbla. Onda cirklar uppstår där depressionen snart tycks bli självgående. Om man tror att man har en depression är det därför viktigt att söka hjälp, antingen hos sin husläkare, företagsläkare eller direkt på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Läkaren kan göra en medicinsk undersökning för att utesluta andra orsaker till besvären, diskutera eventuell medicinering och/eller psykoterapi och vid behov skriva remisser.

Psykologiguiden om depression

1177 Vårdguiden om depression

Varden missar deprimerade man

Manlig depression