Arkiv

 

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom är nu publicerade i en remissversion. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vård och omsorg av personer med depression eller ångestsyndrom.

Socialstyrelsen

Nätverket Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) driver mellan augusti 2014 och augusti 2017 ett projekt för att minska diskriminering av personer med psykisk ohälsa i Sverige.

Hur vet man när man själv eller någon annan har diskriminerats på grund av sin psykiska ohälsa? Vart kan man vända sig? Projektet Din Rätt arbetar för att öka kunskapen om vilka rättigheter man har som person med psykisk ohälsa. Vi vill hjälpa patienter, brukare, anhöriga och yrkesprofessionella med råd om hur man hanterar upplevd diskriminering. Projektet är finansierat av Allmänna Arvsfonden.

Under projekttiden håller vi utbildningar och kunskapsutbyten med våra målgrupper och relevanta beslutsfattare. Vi samlar in kunskap om diskriminering via bl. a tematräffar, anonyma historier som skickas in till projektet och sammanställningar av befintliga rapporter och forskningsunderlag. Samtidigt sprider vi kunskap via inlägg i samhällsdebatten, en egen rikstäckande kommunundersökning, inspirationsskrift, intervjufilm, musikvideo, fotoutställning och vår rapport om strukturell diskriminering. Fokus ligger på brukarinflytande, attitydförändringar, kompetensutveckling och lika rättigheter för personer med psykisk ohälsa.

Vi har en kostnadsfri rådgivning för personer med egen erfarenhet, deras anhöriga och brukarnära personal. Den kan nås via telefon, webb, mail och postgång. Hittills har vi tagit emot 350 förfrågningar på ett och ett halvt år. Vi arbetar nära våra samarbetspartners och andra berörda, så som landets antidiskrimineringsbyråer, personliga ombud, gode män, förvaltare och landstingens patientnämnder. Ta gärna del av allt detta på vår hemsida och vår blogg.

Din Rätt
Varmt välkommen att vara med i arbetet mot diskriminering!

Kontakt

 

Projektledare: Johanna Wester

073-940 01 33

johanna.wester@nsph.se

Rådgivning

Telefon: 076-555 51 99

Mån och ons 13.00 – 15.00

Tis och tor 10.00 – 12.00

diskriminering@nsph.se

Tjurhornsgränd 6

121 63 Johanneshov

NSPH

NSPH:s föreningar är: Frisk och Fri – riksföreningen mot ätstörningar, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Balans, RFHL – Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Likabehandling, RSMH – Riksförbundet för social och mental hälsa, RUS – Riksförbundet Ungdom för Social hälsa, Schizofreniförbundet, SPES – Riksförbundet för SucicidPrevention och Efterlevandes Stöd, Svenska OCD-förbundet, Sveriges Fontänhus och ÅSS – Svenska Ångestsyndromsällskapet.

 

 

Om självmordstankar och om att våga fråga den som mår dåligt – artikel i nr 3 år 2016

Vårdguidens tidning

Depression är med stor sannolikhet flera olika sjukdomar med olika grundorsaker. Det kan förklara varför dagens läkemedel inte alltid hjälper. Forskarna försöker nu lägga det komplicerade pusslet med de få bitar de har.

Tema Depressionsbehandling

Tre av fyra anhöriga till personer med psykisk ohälsa upplever att de behöver stöd för egen del på grund av sin situation som anhörig. Det visar den enkät som Anhörigprojektet genomfört. Nästan 1400 anhöriga har svarat. Forskning visar att anhöriga drar ett tungt lass och riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Svaren i enkäten bekräftar de farhågorna – och visar att det är viktigt att anhöriga stöttas och får hjälp.

Vem hjalper den som hjalper

Utredning överlämnas i dag. Inspektionen för vård och omsorg måste ändra sitt förhållningssätt och i större utsträckning än i dag tillvarata patienters erfarenheter. Jag föreslår att myndigheten inte ska behöva utreda mindre allvarliga klagomål och att den i stället ska genomföra fler inspektioner, skriver utredaren Anders Printz.

 

Patienters erfarenheter grund för tillsyn av vården

Sju personer med olika diagnoser delar med sig av sin vardag. En ärlig och personlig serie om ett ämne som berör många, men som få vågar prata om. Kommentera och diskutera i social medier på #mittpsyke.

Programmen är tillgängliga i 30 dagar från den 19 november

Mitt psyke och jag

Känsloreglering och anknytningsmönster

Anknytningssystemet aktiveras automatiskt vid upplevda inre och yttre hot, och när anknytningssystemet fungerar tillfredställande leder det till ökad känslomässig trygghet för individen. Studier har visat att efter en upprörande händelse minskar negativa tankar och den känslomässiga bearbetningen snabbas på om representationen av ett tryggt anknytningsobjekt aktiveras. Tidigare har det funnits antaganden om att anknytningsmönster är konstanta och väldigt svåra att förändra. Nyare forskning pekar dock på att anknytningsmönster inte är lika rigida som en tidigare har trott utan kan ändras under livets gång men också utifrån kontext och nuvarande relationella erfarenheter.

Utifrån forskningsstudier på anknytningsmönster hos vuxna råder en stor konsensus att anknytning kan beskrivas utifrån två dimensioner – graden av anknytningsångest och graden av anknytningsundvikande. Anknytningsångest kan beskrivas som graden av oro över att inte få den hjälp som en behöver från andra i svåra situationer. Anknytningsundvikande beskrivs som hur säker en person är på att inte få den hjälp och stöd hen behöver av andra när en behöver det. Någon som har lågt på båda dessa dimensioner har en trygg anknytning, medan en person med desorganiserad anknytning upplever hög grad av både anknytningsångest och anknytningsundvikande. Ambivalent anknytning innebär hög grad av anknytningsångest och låg grad av anknytningsundvikande medan en person med undvikande anknytning har det motsatta.

Hur hänger då känsloregleringsförmågan samman med anknytningsmönster? Personer med trygg anknytning har lättare för att hantera smärtsamma relationshändelser. Vid hög grad av anknytningsundvikande är den främsta känsloregleringsstrategin att på olika sätt avaktivera anknytningssystemet och känslor som inte är kongruenta med denna strategi undviks. Känslomässiga reaktioner på avvisande, separation, svek och förluster tenderar därför att undvikas då detta direkt triggar aktivering av anknytningssystemet. Exempel på affekter som ofta undviks är rädsla, ångest, ilska, ledsnad, skuld och skam, som alla är associerade med hot och känslor av sårbarhet. Vid konflikter försvåras förmågan att förlåta av brist på empati. På grund av dessa känsloregleringsstrategier blir det svårt att integrera känslomässiga erfarenheter i egna kognitiva strukturer och att använda sig av sina erfarenheterna på ett konstruktivt sätt.

En person med hög grad av anknytningsångest drivs av att få anknytningspersoner att visa mer omsorg och ge mer tillförlitlig stöd. Inre och yttre hot upplevs starkare och den egna sårbarheten och hjälplösheten upplevs också förstärkt. Mindre adaptiva känsloregleringsstrategier hos dessa individer har bl a visat sig vara repetitivt negativt tänkande, självkritik och önsketänkande. Vid konflikter försvåras förmågan att förlåta av just repetitivt negativt tänkande och den känslomässiga bearbetning av ledsnad och ilska tar längre tid. Studier pekar också på kopplingen mellan hög grad av anknytningsångest och komplicerade sorgereaktioner efter dödsfall av nära anhörig. Det finns ingen signifikant koppling till ökad risk för komplicerade sorgereaktioner hos individer med hög grad av anknytningsundvikande. Det är dock oklart om detta hänger samman med känsloregleringsstrategin att avaktivera anknytningssystemet i sig eller att individer med hög grad av anknytningsundvikande har svagare känslomässiga bindningar till nära anhöriga just på grund av sitt anknytningsmönster.

Referenser

Shaver, P. R., Mikulincer, M. (2014) i Gross, J. J. Handbook of emotion regulation. The Guilford Press: Ney York.

Ravitz, P., Maunder, R, Mc Bride, C. (2008). Attachment, Contemporary, Interpersonal Theoary and IPT: An Intergration of Theoretical, Clinical, , and Empirical Perspective. Journal of Contemporary Psychotherapy, 38:11–21.

Källa: Verksam Psykologi

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap beskriver i antologin ”från kvinnohälsa till genusmedicin” att kvinnor i genomsnitt har dubbelt så stor risk att utveckla ångestsyndrom som män och att orsakerna till detta inte är kända.

Ungefär en tredjedel av befolkningen utvecklar någon gång under sitt liv ett ångestsyndrom och band de drabbade finns ungefär dubbelt så många kvinnor som män.

Paniksyndrom är till exempel mer än dubbelt så vanligt hos kvinnor och generaliserat ångestsyndrom nästan dubbelt så vanligt.

Forskning arbetar med att försöka förklara dessa skillnader. Man undersöker om de anatomiska skillnader som finns mellan kvinnors och mäns hjärnor skulle kunna ligga bakom den ökade förekomsten av ångest hos kvinnor men skriver att ”sambanden mellan kön, hjärnans struktur och ångestsyndrom är dock komplexa”.

Artikeln återfinns på sid 119 i nedanstående skrift.

 Fran kvinnohalsa till genusmedicin

När man är stressad, nedstämd eller orolig för något så är det lätt att man går omkring och spänner sig. Om man har gjort det en längre tid så kan det vara svårt att slappna av bara av sig själv, man vet nästan inte hur det känns att vara i ett avslappnat tillstånd. Här finns en avslappningsövning att lyssna på eller ladda ner.

Avslappningsövning

Det senaste halvåret har psykiatrerna Anders Hansen och Simon Kyaga åkt runt i världen och intervjuat framstående forskare inom psykiatri till sin nya poddradio Psykiatrikerna. De startade den för att de själva har ett stort forskningsintresse, men också för att de vill göra vetenskap mer lättillgänglig.

Ny läkarpodd med toppforskare inom psykiatri

Det är viktigt att avdramatisera de stigman som finns kring psykiska sjukdomar så att folk inte sitter hemma och skäms utan söker hjälp och förstår att hjärnan kan bli sjuk på samma sätt som hjärtat eller njurarna, säger Anders Hansen.

De vill hjälpa oss att förstå hur hjärnan fungerar

Scenhösten har börjat. Men långt ifrån alla ­jublar i ­kulisserna. Andreas Nordström har ­tittat ­närmare på scenskräck – det ökända ­fenomen som fått såväl Michail ­Barysjnikov som Leif Andrée att drabbas av panik.

Scenskräck

Självmordsupplysningen har nu upphört eftersom vi startar Självmordslinjen inom kort!
Från och med den 7 oktober kl 14:00, är du eller någon du känner som mår dåligt och går i tankar på att ta sitt liv, välkommen att ringa eller chatta anonymt med våra volontärer.
Tel 90101 eller mind.se
Vi kommer att ha öppet dygnet runt.

Mind

Allen Frances har själv arbetat i åratal med att förfina den psykiatriska diagnosmanualen DSM. Men nu varnar han för överdiagnosticering i spåren av att idag används manualen allt för flitigt och i samspel med läkemedelsindustrins satsningar.

Psykisk ohälsa ökar och är i dag en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Nu har forskare vid Karolinska institutet tillsammans med föreningen Sveriges företagshälsor tagit fram nationella riktlinjer för hur psykisk ohälsa på jobbet kan förebyggas.

Läs artikeln

Riktlinjer pdf

Psykologen Martin Forster föreläser om barns självkänsla och ger tips på hur man kan göra för att ens barn ska må så bra som möjligt. Han säger bland annat att barn har bättre självkänsla nu än någonsin, men också att de är mer narcissistiska än tidigare. Inspelat den 20 mars 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Beteendeterapeutiska föreningen.

Anhorigstod Socialstyrelsen

Skriften vänder sig till ideella organisationer för anhöriga, brukare och patienter.

Min hjärna och jag av Patricia S. Churchland

Forskningen om den mänskliga hjärnan har revolutionerat det vetenskapliga tänkandet. Filosofen Patricia Churchland har skrivit en fascinerade populärvetenskaplig bok som förklarar hur huvudet fungerar.

Recension

Föreläsning för ångestdrabbade och anhöriga
Psykologen och författaren Jenny Rickardsson ger enkla och direkta tips till dig som mår dåligt eller har närstående som gör det. Hon berättar om vad terapi är och hur det kan hjälpa. Hon reder också ut skillnader mellan olika terapimetoder som till exempel kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi. Inspelat den 20 mars 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Beteendeterapeutiska föreningen.

När Marie Litsesiö brände ut sig kom det som en chock, hon trodde aldrig att det skulle hända henne. Symtomen på utmattningssyndrom kan dyka upp plötsligt men har ofta byggts upp under många många år.

Är du deprimerad, nedstämd eller bara oglad i största allmänhet? Då är du långt ifrån ensam! Idag räknar man med att uppemot 25 procent av kvinnorna och 10 procent av männen någon gång kommer att vara kliniskt deprimerade. Till det kommer ett mycket stort antal människor som ”bara” är nedstämda eller oglada!

Även om det är skrämmande siffror kan man samtidigt konstatera att det inte behöver vara på det viset! Idag finns nämligen många verktyg som effektivt påverkar ens mående på ett postivt sätt. I denna bok får du tillgång till en lång rad av dessa metoder och strategier. De flesta har sin utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi (KBT), och alla är sådana som i forskning har visat sig ge en tydlig effekt för att minska nedstämdhet och depression – och skapa ökad livsglädje!

Boken är förhoppningsvis även användbar för dig som arbetar med vård av människor, och inne håller både förklaringsmodeller och arbetsformu lär som kan användas i den egna verksamheten. Alla bokens formulär kan också laddas ner från www.kbtakademin.se och användas fritt. KBT formulär

I rapporten När livet känns fel har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor kartlagt hur unga i åldern 13–25 år som mår dåligt upplever sina svårigheter och vilka strategier man använder sig av för att må bättre. Rapporten visar att det stora flertalet unga som mår dåligt inte får tillräckligt stöd.

Kortfilmer om ungas psykiska ohälsa

Under många år levde journalisten och författaren Maggan Hägglund med djupa depressioner. Nu har hon skrivit och formgivit boken som hon själv hade velat hitta då – när hon var mitt inne i mörkret: Det kommer att gå över – En överlevnadsguide & tröstebok för dig som är deprimerad, nedstämd eller bara har tappat kontakten med din livsglädje.

awqh07cdw7kpqncqngod

 

Prata psykisk ohälsa i 5 minuter!

Den 5 maj startar vi ett samtal om psykisk ohälsa på gator och torg och i sociala medier. Prata med dina arbetskamrater eller vänner. Dela med er av tankar, tips, bilder eller filmer på Facebook, Twitter och Instagram. Använd #5min5maj så alla ser!

5 minuter kan göra stor skillnad

Det är fortfarande skrämmande med psykisk ohälsa, trots att tre av fyra har erfarenhet av det. Många blir diskriminerade i skolan, arbetslivet, vården och i umgänget med andra människor.

Du kan göra skillnad. Börja med att prata om psykisk ohälsa i 5 minuter idag! Det är en bra start på ett samtal som kan påverka livet för många.

Ökad öppenhet och kunskap förändrar negativa attityder och minskar diskriminering. Vårt mål är att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett psykiska olikheter.

Prata om psykisk ohälsa idag!

Att prata om psykisk hälsa och ohälsa är varken svårt eller farligt. Eftersom det är så vanligt har antagligen de flesta i din omgivning egna upplevelser och erfarenheter.

 

  1. Prata med dina arbetskamrater, klasskompisar, vänner eller med grannen. Fråga hur andra har det och berätta om dig själv och dina tankar kring psykisk ohälsa. Du behöver inte vara expert, det viktigaste du kan göra är att prata och visa att du bryr dig.

 

  1. Använd sociala medier för att dela med dig av dina tankar, tips, filmer eller bilder av psykisk hälsa och ohälsa. Eller bara berätta att du har pratat om psykisk ohälsa. Använd hashtagen #5min5maj på Facebook, Twitter och Instagram och dela med dig till andra.

 

#5min5maj

Det finns många sätt att prata om psykisk ohälsa. Dela med dig av dina fem bästa (eller valfritt antal) tips på temat ”psykisk hälsa och ohälsa” på Facebook, Instagram eller Twitter. Glöm inte att lägga till #5min5maj.

Fundera över:

 

  • Vilka 5 tips har du för att må bra?
  • Vilka 5 favoritlåtar om psykisk hälsa eller ohälsa du vill tipsa om?
  • Vilka 5 utmaningar du vill skicka till politiker och beslutsfattare?
  • Vilka 5 favoritfilmer om psykisk ohälsa vill du att andra ska se?
  • Vilka 5 platser förknippar du mest med psykisk hälsa eller ohälsa?
  • Vilka 5 myter och fördomar vill du ta död på?
  • Vilka 5 positiva artiklar vill du se i kvällspressen?
  • Vilka 5 tips har du för att starta samtal på jobbet, i skolan, på bussen, vid bardisken?

 

OBS Kom ihåg att publicera ”offentligt” på Facebook, annars når du bara dina egna vänner.

 

Boka en Hjärnkollambassadör!

Vi måste våga prata om psykisk ohälsa för att öka kunskapen och få fördjupad förståelse för våra olikheter. Tillsammans kan vi ta död på fördomar och bryta isolering.

Vill du ha stöd och inspiration? Hjärnkoll har över 300 engagerade och kunniga ambassadörer i olika åldrar i hela landet. De föreläser om sina erfarenheter av psykisk ohälsa och delar med sig av strategier och verktyg som är värdefulla i arbetslivet, skolan, äldreomsorgen, vården och samhället.

Välkommen att boka ambassadörer på www.hjarnkoll.se

 

Det är tungt att känna sig ensam – och dessutom verkar det kunna skada vår fysiska hälsa, möjligen lika mycket som rökning. Men det går att bryta ensamhet, enligt en svensk studie som publicerades i höstas.

Ensamhet

 

UTMATTAD Det var när hon äntligen skulle ha semester som Emma Holmgren rasade ihop. Enligt hotellets läkare var hon tredje småbarnsmamman samma vecka som sökt akut vård för utmattning. I dag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Stresstålig – ja tills allt brast

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. En miljon svenskar drabbas under ett år. Det är 20 procent av arbetskraften, enligt en rapport från OECD.
Få vårdcentraler kan ge rätt vård

Att ångest och depression ökar är en utmaning för samhället. På den stora vårdcentralen i Gustavsberg samarbetar läkare och psykologer på nya sätt, både för att ställa rätt diagnos och ge den behandling som är bäst enligt forskningen. Samtidigt pågår ett antal forskningsprojekt.

Satsar stort mot psykisk ohälsa

I ”Den stökiga psykiatrin” reflekterar och resonerar P C Jersild kring medicinens styvbarn. Ann Heberlein läser en hoppfull bok om hjärnans och rättvisans framtid.

Konsten att vårda ett psyke

Intresset för hjärnans betydelse för vår personlighet och jaguppfattning ökar i en rasande fart. Nu finns den första kärleksromanen där huvudaktörerna sitter i huvudet och styr sin romanfigur.

Roman om förälskelse ur hjärnans perspektiv

Depression är ett tillstånd som drabbar människor runt om i världen. Här behandlas frågan om depressionens ursprung ur ett mänskligt evolutionärt perspektiv. Vad innebär sjukdomen och hur kan vi hantera och bota den? Varför drabbas storstadsbor oftare än landsortsbor?

Depressionens historia

Varför tror så många att vi kan skydda oss från allt ont? Går det att hitta ett hopp mitt i den värsta sorgen? Och vad gör vi när skräcken för att den vi älskar ska dö inte längre går att hantera? Det är temat i Marit Sahlströms roman ”Och runt mig faller världen”.

Kan man hitta hopp i den värsta sorgen?

När perfekt inte duger : Strategier för att hantera perfektionism – av Martin M. Antony, Richard P. Swinson

Har du höga krav på dig själv? Känner du dig ofta pressad? Skjuter du upp eller undviker saker av rädsla för att göra fel? Att vilja göra bra ifrån sig är naturligt och kan sporra till prestation. Men överdriven perfektionism kan leda till stress, utmattning och brist på glädje och spontanitet.
Den här boken hjälper dig att steg för steg släppa taget om kravet på att alltid göra allting perfekt. Författarna beskriver hur perfektionism uppstår, hur det yttrar sig och vilka konsekvenser det får i din vardag och för din hälsa. Genom olika övningar får du utmana de perfektionistiska tankar och beteenden som hindrar dig. Metoderna bygger på acceptans- och förändringsstrategier från KBT, som forskning har visat är verksamma både när man använder dem på egen hand och i samarbete med en terapeut.

När perfekt inte duger är skriven för dig som vill utveckla förmågan att leva ett liv med ökad frihet och flexibilitet. Den lämpar sig även för terapeuter som vill hjälpa klienter med perfektionism.

Boken har tilldelats den amerikanska KBT-föreningens Seal of Merit en utmärkelse för böcker med stark förankring i kognitiv beteendeterapi, baserade på beprövad vetenskap.

När man är inloggad på Mina vårdkontakter kan man använda sig av en tjänst som heter ”Fråga psykiatrin”. Alla frågor besvaras av utbildad och erfaren personal inom den psykiatriska vården.

Det här är en bok för dig som funderar på att börja i terapi. Att hitta rätt i djungeln av terapiformer och terapeuttitlar kan ibland kännas övermäktigt och frågorna är många. Vart vänder jag mig? Hur mycket kostar det? Hur vet jag att terapeuten är seriös? Och vad gör jag om jag inte gillar den jag träffar? I Jag tror jag måste prata med någon varvar psykologen Jenny Rickardsson praktiska fakta med personligt hållen text och intervjuer med kända och okända personer som delar med sig av sina erfarenheter av att gå i terapi.

Jag tror

Självmedkänsla – det är att stötta sig själv i motgångar istället för att reagera med hård inre kritik eller kräva av sig själv att vara perfekt i alla lägen. Överdriven självkritik står i vägen för människors välbefinnande. Självkritik aktiverar vårt kamp-flyktsystem, medan självmedkänsla, self-compassion, sätter igång systemet för samhörighet och tillit. Därför kan självmedkänsla rå på djup skam, bryta tendensen att fastna i negativa tankar om sin egen person och få oss att prestera bättre än om vi försöker piska oss själva till resultat. Agneta Lagercrantz beskriver här hur du kan upptäcka din inre kritiker, riskerna med att jaga efter självkänsla samt hur du kan öva dig i självmedkänsla. Allt mer forskning visar hur bra vi mår av att vara vänliga mot oss själva.

34

 

Upp emot var femte person är en HSP – en highly sensitive person. Psykologen Elaine Aron beskriver det som att man har en så låg tröskel för sinnesintryck att det påverkar hela livet. Och att känsligheten kan vara både en sårbarhet och en gåva.

Artikel om känslighet

 

HSP