Att söka behandling

Om man har nytillkommen ångest eller symtom på depression kan det vara bra att börja med ett besök hos husläkaren, för att utesluta kroppsliga orsaker till att man inte mår bra. Ofta kan husläkaren behandla en ångest- eller depressionssjukdom, men om det behövs kan han eller hon skriva en remiss till den öppenpsykiatriska mottagningen. Man kan också vända sig direkt till den öppenpsykiatriska mottagningen där man bor. Att få rätt hjälp kan ta tid, och kan innebära en kombination av olika insatser. Det finns ingen metod eller medicin som passar alla. Man måste vara aktiv och delaktig i sin behandling och söka sig fram till det som fungerar. Det är viktigt att inte ge upp, även om det kan kännas svårt. ÅSS tar inte ställning för eller emot olika mediciner eller andra behandlingsformer. Vi kan inte heller ställa diagnos eller föreslå en behandling.

Psykoterapi

Det finns många olika terapiformer och det kan vara svårt att veta vad som skiljer dem åt. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en vetenskapligt bevisat effektiv behandling mot ångest och depression. I KBT arbetar man med att förändra hur man tänker och gör i sitt vardagsliv. Man försöker bli medveten om hur ens tankar påverkar hur man mår och arbeta med att förändra negativa tankemönster. Man kanske får träna på att gradvis våga göra det man är rädd för. Tonvikten ligger på nuet och vad som vidmakthåller problemen, snarare än på vad som en gång utlöste dem. Det finns det också renodlad beteendeterapi där man tränar in nya beteenden. Ofta används så kallad exponering, vilket innebär att man tränar på att gradvis och med stöd utsätta sig för de situationer som väcker ångesten. Även kognitiv terapi finns i renodlad form. Ofta används dock samlingsnamnet KBT för den här sortens terapiformer.

I psykodynamisk terapi, som har sitt ursprung i psykoanalysen, betraktar man ångest och depression som symtom på en inre konflikt som man kan försöka medvetandegöra och bearbeta. Man strävar efter insikt i tidiga och/eller omedvetna upplevelser som antas ligga bakom ångesten. Trots att psykodynamisk psykoterapi och familjeterapi är vanliga behandlingsformer har nästan inga studier undersökt hur de inverkar på ångest. Därför saknas i dag vetenskapligt stöd för att de gör nytta.

Det finns även andra former av psykoterapi som t ex gestaltterapi, psykoanalys, psykodrama, ACT, dialektisk beteendeterapi, bildterapi, gruppterapi och familjeterapi.

Ibland kan man erbjudas terapi via sin husläkare eller sin psykiatriska öppenvårdsmottagning. Det är dock inte alla som vill gå i terapi som får göra det. Om man har ekonomiska möjligheter kan man vända sig direkt till en privatpraktiserande psykoterapeut. Man måste då betala hela kostnaden själv. Det finns enstaka privatpraktiserande psykoterapeuter som även är läkare och anslutna till Försäkringskassan. I sådana fall omfattas terapin av det vanliga högkostnadsskyddet.

För tips om vad man kan tänka på när man söker psykoterapi kan vi rekommendera boken ”Jag tror jag måste prata med någon: en guide till terapi” av Jenny Rickardsson. Natur & Kultur (2014)

Det finns möjlighet att få kognitiv beteendeterapi via internet. Läs mer på Internetpsykiatri

Medicinering

Det finns flera olika läkemedel som är effektiva mot depression och ångest utan att vara beroendeframkallande. Medicinering kan ses som en ”flytväst” som hjälper en ångest- eller depressionsdrabbad människa att hålla huvudet ovanför vattenytan. Under tiden kan du, på egen hand eller tillsammans med en terapeut, arbeta med att förändra de tankemönster och undvikandebeteenden som vidmakthåller ångesten, för att på sikt kanske klara av att leva utan medicin. De läkemedel som används vid ångestsjukdomar fungerar på lite olika sätt. Det finns ett antal olika snabbverkande ångestdämpande läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner. Det finns goda skäl att vara försiktig med att regelbundet använda läkemedel inom den här gruppen eftersom de är beroendeframkallande och på lång sikt kan leda till mer svårigheter än nytta.

Det finns också så kallade antidepressiva läkemedel, som fungerar mer långsiktigt genom att minska benägenheten att reagera med ångest. De antidepressiva medicinerna används alltså både mot depression och ångest. Inom gruppen antidepressiva kan det finnas skillnader mellan olika mediciner. Ofta används något s.k. SSRI-preparat. När man börjar med den här typen av medicinering kan det ta en tid innan man börjar må bättre. Det är viktigt att man inte ger upp utan fortsätter med medicinen som planerat. Förbättringen kommer sedan långsamt och gradvis. Dessa mediciner tas inte vid behov utan äts regelbundet under en längre tid. De är inte beroendeframkallande.

Min guide till saker vard

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom